Vad ska man kunna förvänta sig av skolan?
Fick ett samtal från skolans speciallärare igår. Jag hörde på honom att han var stressad, och nu minsann var vi tvungna att upprätta en handlingsplan för rektorn hade ju sökt extra pengar för att kunna stödja våran son och man får ju inte ut några pengar utan en åtgärdsplan som vi måste skriva under. Kunde vi möjligtvis komma redan på eftermiddagen…Jag hånskrattar fortfarande lite inombords. Trodde de allvarligt att de bara skulle kunna söka pengar, kvittera ut dem och göra vad de vill med dem. Vi har ju i princip inte hört något från rektorn sedan vi lämnade in ett intyg från Syncentralen innan sommaren…
Vi bokade in ett möte nu idag på morgonen men det vara bara jag som åkte till skolan eftersom sonen lyckats bli sjuk igen. Feber, förkyld, ont i öronen och magen. Nu fanns det ingen hejd på hur stressad specialläraren blev när han insåg att sonen inte var med för han måste ju också skriva på. Jag lovade att ta med papperen hem för underskrift och sedan komma tillbaka med dem under förmiddagen.
Skapa en så kallad åtgärdsplan på 30 minuter utan förberedelser är dömt att misslyckas. Jag ser den mer som ett nödvändigt ont för att skolan ska kunna få ut mer pengar men tvivlar på att de kommer sonen till godo under de månader som är kvar på årskurs 5. Jag har i varje fall fått framföra sonens syn på hjälpmedel och att jag inte ser var problemet ligger när det gäller användandet av iPads. Jag fick veta att 6 barn har dyslexi och är i behov av ”paddor” men måste dela på tre medan en hel klass i samma skola har varsin på prov och har haft det så länge jag minns. Man ”glömde” bara att utvärdera det projektet…
Mötet var dock inte bortkastat eftersom jag fick ta del av ett läsförståelseprov där sonen hade två poäng under minimikravet. Jag blev rent ut sagt chockad när jag fick se provet som bestod av 15-20 A4-sidor med kompakt text som han förväntades läsa och sedan svara på ett gäng frågor om innehållet. Men hallå det var ju dömt att misslyckas redan från början. Inte nog med att han inte har en chans att hinna läsa alla sidor, han har ju inte möjligheten som vi som har fullgod syn att gå tillbaka i texten och skumma efter svaren på frågorna. Han måste ta allt ur minnet. Detta måste skolan bara lösa. Gör de inte det kommer jag att kräva att han får hem texterna så han kan läsa hemma i förväg för att sedan svara på frågorna under provet i skolan.
Efter den chocken kändes det så himla bra att få veta av en annan pedagog att det går så bra för sonen. Alla rätt på engelska och historieprovet och bara ett fel på matteprovet. JAG TROR INGEN FÖRSTÅR VILKEN BEDRIFT DET ÄR. Han fick beröm också för att han numera är så lugn och behaglig som person. Känner mig så stolt.
