Jag säger bara gör om och gör rätt – mitt brev till Skolverket!

 

Till:                Ansvarig för de nationella proven

 Jag har försökt att komma fram på telefon men inte lyckats men det kanske är lika bra. Det är lättare att vara rationell i ett brev. Jag ser också att jag inte är ensam om att ha funderingar runt de nationella proven för på hemsidan kan man läsa: ”Skolverket får många frågor om detta”.

Inte så konstigt skulle jag vilja påstå eftersom på hemsidan kan man även läsa: ”Proven i årskurs 3 och 6 ska mäta elevernas förmåga mot det kunskapskrav som uttrycks som ”att läsa med flyt”, något som elever med läs- och skrivsvårigheter har sämre förutsättningar för”. Jag är mamma till just en sån elev som har ”sämre förutsättningar”. Varför då? Jo han har en obotlig ögonsjukdom som i värsta fall leder till blindhet. Han har idag en synskärpa på 0,16 vilket innebär att det en person med fullgod syn kan se på 10 meter ser han på 1,6 meter, att bokstäverna behöver vara åtminstone 2 cm höga för att han över huvud taget ska få något som helst flyt i sitt läsande (vilket inte ger honom lika förutsättningar som en fullt seende ändå), att för att han ska ha en chans att ta sig igenom grundskolan som godkänd anses behöva få läromedel och litteratur uppläst för sig.

Ställer man sedan meningen ovan i förhållande till de nationella provens syfte blir det väldigt motsägelsefullt. Skolverket vet att en del elever har sämre förutsättningar men syftet med de nationella proven är att ”stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning”. Men det gäller alltså inte personer med läs- och skrivsvårigheter och funktionsnedsättning. Där plockar man i stället bort möjligheten till en rättvis bedömning och betygssättning genom att ta bort hjälpmedlen.

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:

• stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
• ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

Det är något som är väldigt fel med de nationella proven när man mäter förutsättningar som inte speglar verkligheten och sedan gör en analys på resultatet? Varför ska det vara andra förutsättningar på de nationella proven än i den dagliga undervisningen? Varför ska inte de nationella proven ta hänsyn till ”barns och elevers olika behov” (Skollagen)? I skollagen står det att ”strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” och därför finns hjälpmedel. Varför ska det vara annorlunda på de nationella proven? 

Vad är syftet med att mäta en elevs ”att läsa med flyt” när man på förhand vet att eleven inte har flyt i sin läsning och därför har hjälpmedel och anpassningar? Jag skulle vilja kalla det byråkrati, att inte titta utanför ramarna och sitt eget ansvarsområde. Man får ett uppdrag eller ett problem, man löser det på vad man tror är bästa möjliga sätt men har ett alldeles för snävt tänkande.

Jag skulle vilja att ni återkommer till mig och talar om för mig hur min son ska klara de nationella proven  med de direktiv som Skolverket har. Mer tid och förstoring av prov kommer inte att hjälpa honom att klara de nationella proven utan han är dömd på förhand att misslyckas. Han oroar sig en massa och att bli exkluderad från proven gör honom knappast mer delaktig. Detta är inte acceptabelt och definitiv inte i linje med ”de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet”.

SKOLLAGEN

Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 §Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Lika tillgång till utbildning

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

DISKRIMINERINGSLAGEN

4 §

I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,